lördag 10 november 2012

Utekvällar

I torsdags var jag ute med jobbet på Plaza.
Så kul att bara sitta o tjöta och dricka lite vin tillsammans. Sånt här gott åt vi

 


När vi pratat och skrattat i flera timmar var det dags att tänka på morgondagen. Vi skulle ju jobba dagen efter. Kerstin skulle skjutsa några av oss hem, men det visade sig lite svårare än vad vi först tänkt. Parkeringsgaraget hon hade parkerat bilen i hade stängt klockan elva....
Vad snopna vi blev när vi såg bilen innanför de stora grindarna. Men ett samtal till Securitas så kom de och öppnade bara fem minuter senare. Vilken service. Dessutom utan att ta betalt ett öre.

Igår var vi hos underbara Ulle på väldigt god middag och ännu trevligare sällskap. Ni vet när man har så trevligt att man inte vill att kvällen ska ta slut. Småkillarna lekte utan avbrott precis hela kvällen och hade hur kul som helst. Gott vin och Ulles egna Kaffe Karlsson gjorde kvällen perfekt.
Tack Ulle!!!
Och nej, jag har inte glömt av Zumban på söndag :)

torsdag 8 november 2012

Utekväll

Ikväll ska vi gå ut och äta lite mat med jobbet. Kul kul.
Det blir middag på Scandic Plaza här i Borås med tjejerna i gruppen.
 
Synd bara att lilla Annicka, vår chef blev sjuk under dagen och inte kan följa med.
Håll nu tummarna för att det inte var magsjuka. AAAAaaaaggghhh!
Magsjuka borde för övrigt förbjudas. Nobelpris i all ära men varför har de inte kommit med nån slags
lösning på det??
 
Sitter här och blir riktigt hungrig när jag tänker på all god mat jag ska äta.
Och vet ni, i morgon ska jag hem till gulliga Ulle på middag. Inte dåligt att äta "ute" två dagar på en vecka :)

tisdag 6 november 2012

Folkomröstning för alla barn i Borås

Denna och nästa vecka är det folkomröstning för alla barn mellan fyra och tolv år i Borås.
Vilken toppenidé.

Man hade bestämt sig för att göra om lekplatsen i stadsparken och när man tog in olíka förslag på utformingen så har någon haft den goda tanken att barnen som använder lekplatsen borde få vara med och bestämma. Vilken underbar lektion i demokrati.

 
 

Lillkillen var väldigt bestämd med hur han skulle rösta. Förslag nr 3 och inget annat. Han studsade iväg till biblioteket som var närmaste vallokal. Allt som finns i en vanlig vallokal fanns där.

Röstsedlar och kuvert med titthål.
 
Ett litet bås där man kan stoppa ner valsedeln, om man inte behöver hjälp av mamma...

 
Lilla lådan där man får stoppa ner kuvertet
 
Och så måste man ju bocka av sitt namn förstås
 
 Lillkillen när han hade röstat
 
Vi ser fram emot valvakan nu.....

Ett ljus i tunneln - slutet på utmattningen

Men jag  ville bara säga att nu har jag ätit Gerimax i en vecka och jag kommer inte ihåg när jag senast mådde så här bra. Ni vet så där underligt glad när man bara inte kan sluta le, eller bara krama om när och kära och säga hur mycket man älskar dem. Så glad.

Fast egentligen, om jag ska vara ärlig, och det ska man väl, så är det så här glad jag var förr. Innan jag försökte jobba ihjäl mig. Jag var alltid så här glad förr. För kanske fem sex år sen. Före stress på jobbet som gjorde mig sjuk. Det var tre år sedan jag blev sjukskriven men jag var ju sjuk en lång tid innan jag tog de sista stegen in i väggen.

När jag tänker efter så har det skett små förändringar det senaste året. Jag kan lyssna på musik. Till och med andras musik. Till och med i bilen. Om ni inte har varit på andra sidan väggen så kanske ni inte förstår. Men jag var superöverkänslig mot alla intryck, för hjärnan klarade inte av att sålla bland intrycken så allt gick rakt in i hjärnan. Musik var därför inte alls att tänka på. Det lustiga är att överkänsligheten mot ljud kom säkert ett eller två år innan jag blev sjukskriven så det visar ju att det är en lång väg man vandrar på vägen mot väggen. Man borde kanske ha märkt nåt...

Min psykonåt (psykolog, psykoterapist, jag har ingen aning... nån på Feelgood iaf) förklarade så bra varför man inte klarade av alla intryck och varför man blev så utmattad. Det är ungefär så här.

Ni vet när man man kör bil och man liksom sitter i tankarna och helt plötsligt har man kört i flera kilometer utan att man varit medveten om det. Man kan bli lite orolig när man tänker på att nåt kanske skulle kunna ha hänt, man tror att man inte har varit uppmärksam men i själva verket är det autopiloten, det undermedvetna, som hjälpt till. Hjärnan har filtrerat alla intryck så att vi ska kunna sitta och fundera lite i lugn och ro, men om någonting hade hänt så hade hjärnan kopplat in.

Men när man har utmattningssyndrom så tappar man filtret, och alla intryck, ljud hörsel och lukter åker rakt in i hjärnans medvetna del. Eftersom man inte är van vid att bearbeta precis allt som sker runt omkring en, och eftersom man också försöker hantera en ofta ohanterbar stress så går det åt pipan. Man blir så så så trött och man orkar inte höra eller se mer än man behöver.

Därför är jag glad att jag nu kan lyssna på musik, till och med i bilen. (motorljud + musik = för mycket intryck när jag var sjuk). Jag är också glad att jag börjar känna mig gladare som person, även om det är för att jag tar ginseng. Även om jag får lite extra hjälp så betyder det att det inte hade varit så långt borta i alla fall. Jag är snart hel igen. Skål för mig.

Header

Men vad tycker ni. Inte så illa för första försöket??
Ser ni att jag har lagt till några ikoner efter varje inlägg där ni kan hissa eller dissa. Använd gärna dem så att jag vet att nån läst. Men självklart är det kul att veta vad ni tycker om mina inlägg. Finns det sånt som ni vill veta mer om kan ni klicka på utveckla. Hade tänkt att kalla den knappen "Berätta mer" men det funkade visst bara med ett ord....

Men oj vad tiden flyger när man har roligt. Nu är det visst hög tid att äta mat och jag har inte ens tänkt på vad jag ska laga. Kan inte ens tänka för att magen knorrar så himla högt :)

Mer tandställning

Som om det inte vore nog att Stora fick tandställning igår. Tandläkaren hade inte kunnat knipsa av den sista biten metalltråd ordentligt så den stod ut och gick rakt in i kinden. Efter mycket smärta och "tycka-synd-om-behov" så ringde Stora och fick en tid till tandläkaren igen idag. När de inte lyckades få bukt på tråden hade de tänkt låta den vara men en blick på dottern och tandläkaren svalde sina ord och sa, vi tar ut tandställningen och sätter in den på nytt....



Det var en mycket liten Stora som ringde till mamma och bad att få bli hämtad vid skolan. Visst hade hon haft ont igår, men det har var faktiskt ännu värre. Men jag tror att hon blev väldigt lättad att de fixade till det med en gång så att hon slapp fortsätta att ha ont mer än nödvändigt. Igår när hon drack smoothie till lunch var hon förtvivlad och sa att hon aldrig kunde ha tandställningen i ett och ett halvt år, men jag är övertygad om att det blir bättre om ett tag när hon vant sig och svullnaden i läpparna har gått ner. Lilla stackaren.

Men jag är lite orolig att det kan bli ännu mer tandställningar i framtiden. Hon skulle ha haft tandställning både över och under men själva tandläkaren som beslutade var inte med när de skulle sättas in. Så de satte bara in den övre. Självklart är inte Stora så att hon påminner och säger att - Hörni, jag skulle ha där nere också....
Vi får se vad som händer när hon träffar tandläkaren nästa gång.

Ny vinterjacka!

Jag hittade en jacka på Stadium igår efter jobbet :-)
Sambon fick nästan be på sina knän att jag skulle köpa en jacka, han hade tröttnat på mina eviga sjalar utanpå vårkappan. Men jag hatar att handla, och sen visste jag ju på ett ungefär vad jag ville ha och då vet man att man nästan aldrig hittar det.
Fast det gjorde jag ju trots allt.
Glad är jag för det.


söndag 4 november 2012

Tandställning

Idag har Stora fått tandställning.
Eftersom det är lite synd om henne så träffades vi på en snabbfika på Knalleland. Hon fick ta smoothie eftersom hon inte kan äta nåt :(


Söndagen vaknar

90 v sju på morgonen går jag o Lillkillen upp efter att han har krypit upp i sängen för lite gos. Har han inte sovit med oss måste han ju få lite kärlek. Han är för go.
Det första han gjorde var att hämta leksakskatalogerna som kom i brevlådan igår. Så här en fyrtio minuter senare sitter han fortfarande och bläddrar i dem. Tänk att leksakskataloger kan vara så spännande?? Jag kommer själv ihåg att jag tyckte att det var så fascinerande att sitta och drömma och önska när jag var liten. Magiskt.

Vi var på kyrkogården igår kväll och Lillkillen tyckte att det var spännande och fint, men lite läskigt. Det hela är ju väldigt abstrakt för hans del förstås. Det är så mycket att ta in, men jag hoppas att han i alla fall inte känner att kyrkogårdar bara är läskiga utan att de betyder lite mer.

Igår kollade jag på Så Mycket Bättre. Fast förra veckans avsnitt. Vi kollade väl på nåt annat när det gick. Men herrejösses, är det bara jag som inte har kolla på vilka dessa människor är? Sylvia Vrethammar? Olle nåt, Maja nåt. Var det nåt som hände på 90-talet? Ja, kanske inte Sylvia Vrethammar då... Det roligaste på hela avsnittet var nog när Pugh fick Darin att prata med sin son som hade Darin som idol. Kul.

Dags att hoppa i duschen för snart är det dags att åka till jobbet. Lillkillen och Sambon ska åka till Göteborg och Jula för att fixa lite hemma. De skulle nog göra lite jobb hemma hos mamma också. Nåt om utelyktor som inte lyser.